Renhet

Renhet kan betyda många olika saker beroende på sammanhang. För att kunna bli mätbart behöver det dock definieras vad som är föroreningar och vad som är rent. Först därefter kan man definiera renhet som frånvaro av oönskade föroreningar. Vad som är föroreningar kan dock variera.

Inom sjukvården handlar renhet som regel om desinfektion och frånvaro av bakterier. Men även restproteiner och gifter är oönskade föroreningar som kan ställa till stora problem i dessa sammanhang.

Inom livsmedelsindustrin är renheten en vital fråga om organiska ämnen i mat och mediciner.

Men det kan även handla om partiklar och föroreningar som kan komma från tillverkande maskiner och hamna i eller påverka livsmedlen på olika sätt.

Tillverkande industri

Inom tillverkningsindustrin handlar smuts och föroreningar ofta om metallpartiklar, spånor och skärvätskor som kan orsaka skador om de skulle finnas kvar i en motor eller i ett hydraulsystem när de används. Ett lager som inte är tillräckligt rent kan förstöras på mycket kort tid och orsaka mycket stora följdskador i och omkring sin applikation.

I andra lägen kan föroreningar vara vanliga ämnen som finns runt omkring oss. När ett föremål ska lackeras kan vatten, fett och dammpartiklar vara oönskade föroreningar som kan försämra eller förstöra slutresultatet. Och det kan dessutom ta tid innan problemen visar sig.

På exempelvis en bil kan det vara detta som utgör skillnaden om bilens lack kommer att vara fin och rostfri i många år eller få små fläckar som sedan bubblar upp till rostfläckar och så småningom blir till rosthål i plåten.

Renhet som andel föroreningar per ytenhet

När föroreningarna definierats och man vet vad man ska leta efter går det även att mäta och jämföra renhetsgraden för ett specifikt fall. Enheten som vanligtvis används för att mäta renhet är andelen föroreningar per ytenhet eller volymenhet.

Kliniskt rent, det vill säga helt fritt från föroreningar, är sällan möjligt. Men man kan komma mycket nära noll genom att tvätta och hantera material på rätt sätt för dess användningsområde.

Processen att mäta andelen föroreningar varierar förstås med typ av förorening, men i princip görs det genom att fånga upp och samla in föroreningarna med hjälp av filter för att sedan studera och räkna/mäta/väga dess antal/andel med ett mätinstrument (ofta ett mikroskop kopplat till en dator).

Med ett mått på renhetsgraden blir det även möjligt att definiera vid vilken grad en yta eller ett gods är tillräckligt rent för att fungera som avsett. Och när man uppnår denna renhet har man även nått ett kvalitetsmål som i mycket hög grad påverkar produkternas livslängd, kvalitet och framtida behov av service och underhåll.

Att tvätta tillräckligt rent

Det finns en mängd olika tvättekniker och kemikalier som kan göra riktigt rent, men det bärande mediet som ser till att föroreningarna förflyttas från godset till filter och andra uppsamlare, är i de allra flesta fall vanligt vatten. Vatten med kemikalieinblandning, vatten under högt tryck och höga flöden av vatten kan lösa och tvätta bort de flesta föroreningar på ett effektivt och miljövänligt sätt.

Krävs ytterligare tvättkraft kan en temperaturhöjning göra skillnad och om det är riktigt tuffa villkor är det bara att fortsätta tvätta. För förr eller senare vinner vattnets kraft över alla föroreningar med hjälp av sin oöverträffade utnötningsteknik.

När renhetskraven är riktigt tuffa och det måste gå undan kan det krävas ytterligare tvättkraft, och då kan man ge tvätten superkrafter med saker som avjoniserat vatten, ultraljud och kavitationsbubblor. Men det är fortfarande vattnets tvättande och sköljande kraft som gör rent.

Med tillräckligt högt tryck kan även hårt sittande färg avlägsnas. Höjs trycket ytterligare kan även grader slipas av och med ännu högre tryck blir vattnet skärande även genom den hårdaste metall.

Rent blir det med rätt blandning

Hur rent det blir beror som regel på en kombination av mekanisk påverkan (som tryck och flöde), kemi, temperatur och tid. Med rätt ingredienser blir det som regel rent, men det kan kräva olika högt tryck, olika lång tid eller olika kemiska inblandningar för att nå det önskade resultatet.

Det går dock även att variera dessa komponenter. När gods som inte tål så högt tryck ska tvättas, kan ett lägre tryck kompenseras med exempelvis högre temperatur eller längre tvättid för att nå samma resultat.

Sinners cirkel

Viverks tvättcirkel bygger på Sinners Circle, men tar även hänsyn till tryck och flöde.

Kemisten Herbert Sinner åskådliggjorde detta i ett diagram kallat Sinners cirkel som visar just hur dessa fyra faktorer påverkar:

Tid är ofta en kritisk faktor inom industrin som man vill minimera.

Kemikalier – hög koncentration eller för aggressiva kemikalier vill man helst undvika, dels för kostnaden men framförallt för miljön och eventuella skador på godset.

Temperatur – ur energisynpunkt är lägre temperaturer önskvärda samtidigt som hög värme även kan påverka godset som tvättas.

Mekanisk påverkan – kan skilja sig åt och bestå av många olika saker som borstar, skrapor och andra nötande verktyg, men också av vätskor som spolas på godset med olika tryck och volym. I illustrationen här intill har den mekaniska påverkan delats upp i tryck och flöde för att bättre åskådliggöra den mekaniska påverkan i en tvättmaskin. 

Receptet på renhet kan alltså varieras och vilken kombination av temperatur, kemikalier, tryck, flöde och tid som ger optimalt tvättresultat med minsta möjliga insats beror förstås på många omständigheter.

Samtidigt finns det mycket att vinna på att tvätta så optimalt som möjligt, och det gäller såväl ekonomi, miljö, energi som kvalitet och livslängd på det gods som ska tvättas rent.

Efterbehandling av rentvättat gods

Något som kan vara lika viktigt som renhetsgrad är hanteringen av det rena godset mellan tvätt och montering/användning. I fel miljö kan rentvättat gods snabbt förorenas igen, därför är det av största vikt att det rena tvättgodset hanteras och efterbehandlas på rätt sätt.

Torkning är en sådan vital efterbehandling då kvarvarande sköljvätska kan vara en förorening i sig och orsaka skador som exempelvis ytrost.

I de fall gods legotillverkas och levereras vidare till montering eller sammansättning någon annanstans kan det krävas speciell renförvaring under transport och lagring för att minimera risken för att godset förorenas innan användning.

Den allra bästa behandlingen efter tvätt är förstås omedelbar användning, men då kan godsets temperatur vara en kritisk faktor för exempelvis toleranser och åtdragningsmoment vid montering.

Rent i praktiken på optimalt sätt

När gods ska tvättas rent på optimalt sätt behöver man ha ett antal förutsättningar klara:

  • Vilka är föroreningarna som ska avlägsnas?
  • Vilken renhetsgrad ska uppnås?
  • Har godset i sig begränsningar som gör att det inte tål hög värme, vissa kemikalier eller mekanisk påverkan?
  • Hur ska godset användas efter tvätt – krävs efterbehandling?

Mekanisk påverkan i praktiken

Med dessa förutsättningar givna blir nästa steg att avgöra vilken typ av tvätt och vilka tvättekniker som krävs för att göra rent på bästa sätt utifrån godsets fysiska storlek, vikt, form och geometri. Här handlar det kanske främst om den mekaniska påverkan.

För gods med mycket håligheter och komplicerad geometri når inte den mekaniska påverkan fram med yttre tryckspolningsteknik. Då kan man behöva komplettera med annan typ av mekanisk påverkan som till exempel lansspolning, kavitationsbubblor eller tvätt med ultraljud.

Kemikaliedosering i praktiken

Vilken eller vilka typer av kemikalier som krävs beror till stor del på föroreningarna. Proteiner, fett, olja och sot löses bäst med ett basiskt medel medan ämnen som oxider, kalk och betong bäst löses upp med sura medel. Det finns även neutrala tvättmedel som är mer skonsamma mot godset och som även kan innehålla efterbehandlingsmedel som rostskydd.

Tid och temperatur

När tvätteknik är given och val av kemikalieinblandning är gjord har du ytterligare två faktorer att använda – tid och temperatur.

Hur länge tvätten ska pågå och vid vilken temperatur styr du som regel med val i tvättmaskinen. Men det kan finnas fler val att göra.

Tvättcykelns ABC

I praktiken finns det även fördelar med att dela upp en tvättprocess i flera delar. Om smutsigt gods först grovtvättas och sedan fintvättas effektiviseras tvätten eftersom man kan grovtvätta och fintvätta på olika sätt och sätta in rätt insatser när och där de gör störst nytta.

En grovtvätt kan till exempel ske med större mekanisk påverkan utan eller med en annan kemikalieinblandning och med annan temperatur för att bättre ta bort en viss typ av smuts. På samma sätt kan fintvätten göras optimal med de faktorer som ger bäst effekt under lite renare förutsättningar.

Med efterföljande rensköljning och torkning avlägsnas dessutom rester av tvättvätskor och ger möjlighet till ytterligare efterbehandlingar som rostskydd.

Du kan själv styra ditt optimala tvättrecept

Genom att dela upp tvättprocessen i olika beståndsdelar ges även möjlighet att styra tvättprocessen steg för steg och anpassa vad som ska göras, det vill säga den mekaniska påverkan, kemikalieinblandning, temperatur och tid individuellt i varje steg.

Det är detta som är själva tvättprogrammet i en tvättmaskin och som du kan styra och ställa in på tvättmaskinens operatörspanel.

Se mer om Viverks olika tvättar här

 

Viverk AB   Olvägen 25   342 50 Vislanda
Telefon 0472 - 343 60   info@viverk.se

Viverk AB